Torrkött och kaffe

Denna magiska kombination av livets goda! Jag ska lära dig hur du gör det här hemma istället för att gå förbi den där hyllan på Ica med prislappar som matchar den finaste av oxfiléer.

Det här är lika enkelt som det är gott, allt du behöver är kött, salt, vatten och tid.

Jag torkar av naturliga skäl älgkött men det går lika bra att köpa en bit nötkött på affären. Skär upp den i bitar som är ca 3 cm tjocka. Att skära längs eller tvärs fibrerna är en smaksak men jag skär bitarna längs med för att när jag sen ska äta det så skär jag tvärs över och det blir då lättare att tugga.

Blanda till en saltlag på ca 10%. Det vill säga 9dl vatten och 100g salt. Här kan du välja om du vill tillsätta nån krydda som t.ex några enbär, lite socker eller som i mitt fall; några droppar liquid smoke. Koka upp lagen, låt den svalna helt och lägg i köttet. Det är viktigt att allt kött täcks så jag brukar lägga en assiett eller något på så att det inte riskerar att flyta upp. Låt det sen ligga och dra i ca 3 dygn.

Efter detta är det bara att ta upp bitarna. Var NOGA med hygienen och använd gärna plasthandskar. Sen trär du upp köttet på snören, ståltråd eller buntband (du vet de där som folk brukar kalla kattstrypare) och häng det utomhus. Jag hänger mitt kött i taket på farstukvisten, där hänger det på nordsida och hyfsat i lä för att inte torka ut för snabbt på ytan. Låt det sen hänga i minst tre veckor, ta ner en bit, smaka av och är du nöjd så är köttet bra!

Nu kan köttet i princip hänga hur länge som helst men när jag är nöjd så vacuumpackar jag det och slänger in i frysen till nästa fjälltur eller jaktdag.

Torrkött görs helst under r-månaderna. När vi nu kommer in i maj så börjar flugorna vakna och luftfuktigheten börjar stiga. Går du dock bet på torrkött så går det göra det i ugnen. Det blir en snabbversion som jag personligen inte tycker blir fullt så bra men det duger. Förfarandet är detsamma fram till torkningen. Då kan du istället sätta ugnsgallret högst upp i ugnen och hänga köttet i det. Sätt temperaturen på lägsta (ofta 50 grader) sätt en träslev i luckan så den är på glänt och kör det tills det är lagom.

Så. Nu kan du torka kött! Lycka till och hör av dig om du har några funderingar!

Oldpimpeln

Den årliga pimpeltävlingen på påskafton i byn Olden i Offerdal. Min farmor bor fortfarande där och det var där jag lärde mig att fiska, det var där jag gick mina första fjällturer, det är där på myrarna jag fyller på förråden med hjortron och det är där, på påskafton som pimpeltävlingen går av stapeln.

Som ni förstår ligger de här fjällen, och framförallt den här byn, mig nära hjärtat. I år blir det dessvärre ingen pimpeltävling eftersom det är en alldeles för stor tillställning. Det här blir ju såklart också ett stort tapp för byalaget då pimpeltävlingen är årets höjdpunkt och därför är det helt självklart för mig och min familj att anmäla oss till årets pimpel ändå. Jag har ju varit anmäld så länge jag kan minnas och tänker givetvis bidra även i år, covid-19 till trots. Förresten tror jag ändå inte att jag hade fått mer fisk om jag suttit där på isen, jag går ju mest runt och surrar med folk och njuter av påsken.

Så nu vill jag be dig att också anmäla dig till årets pimpeltävling i Olden! Kanske har du, som mig, nära anknytning dit eller så vill du bara passa på att stödja en levande by? Påskafton är sista dagen för att swisha din anmälan till Oldpimpeln 2020 som i år bara sker i tanken och, för att vara tydlig, blir ett rent bidrag till Oldens byalag.

Anmälan till Oldpimpeln är 100:-/vuxen och 30:-/barn. Oldens byalag har inget eget swishnummer och därför skickar du din anmälan till mig, Viktor Lidin, på nummer 0702041355 så vidarebefordrar jag den totala summan till Oldens byalag. Märk swishen med ”Oldpimpeln”.

Det totala antalet anmälda och summan som skänks till Oldens byalag redovisas på instagramkontot @enkasakaffe och Facebooksidan ”En kåsa kaffe” efter påskafton. Ifjol var vi 600 vuxna och 122 barn anmälda, är det för mycket att hoppas på att vi blir fler i år?

Hovdehögen runt

Det här är en väldigt fin vintertur och en lagom längd för en lugn dagstur. Har du barn med skidvana så är det inga problem att ta med dem. Vi gjorde den här turen med våra tvillingar på fem och ett halvt år och det gick fint.

Turen är ca 10km lång och med en väldigt fin blandning av både uppför och nedför. Den är inte speciellt teknisk men avslutet är ned för slalombacken i Hovde (om du inte vill ta ett spår jämte vägen till stugbyn) så nedförsåkning på turskidor bör du bemästra för att njuta mest möjligt av turen då det även på fjället är några backar att ta sig ned för.

Efter att ha tagit bilen till bydalsfjällen och parkerat vid hovdeliften börjar du turen nere i dalen med att ta skidliften upp i Hovde. Det här får du göra utan liftkort och går att göra med både pulka och hund. Väl uppe så kan du välja mellan att åka ned till nästa lift för att komma ännu högre upp eller så tar du riktning uppåt och höger för att korsa skidbackarna och sedan gå över på sadeln mellan Hovdehögen och knulen nordost om den.

Väl uppe på sadeln så väntar en fin och snäll utförslöpa med en fantastisk utsikt! Du ser bort mot Lunndörren och utsikten är milsvid över böljande mjuka fjäll. Här kan det vara lite blåsigt men när du kommer ned till trädgränsen så är det ganska skyddat så även om det friskar i uppe på sadeln så blir det bättre längre ner. Efter ytterligare ett par kilometer så når du ett tjärnssystem som sträcker sig mot hosjöbotten och vill du fiska så finns det goda möjligheter här. Kristalltjärn är en populär tjärn och ligger längs sträckningen på turen. Fiskekort löser du på natureit.se.

Här bland tjärnarna har du gjort ungefär hälften av skidturen och det finns många fina platser att ta lunchen på, stannar du lite innan du når kristalltjärn så slipper du surret av eventuella skotrar då du fortfarande är utanför tillåtet område för att köra snöskoter.

Sen väntar några vackra och roliga kilometrar på skidorna innan du åter är i Hovde och kan välja att antingen ta skidbacken ner eller spåret ner till campingen. 

Det här är en perfekt tur för soliga vårvinterdagar och lagom långt för att ta med både barn och nyinvigda vuxna på! Om du hittar igen mig på ett fjäll någonstans så får du gärna stanna till och surra lite, jag bjuder på kaffe!

Friluftsliv med barn

Självklart för vissa och kanske en tröskel svår att kliva över för andra. Jag tror på friluftsliv, fjäll och natur. Alltså med den tanken att jag på riktigt tror att det är nyttigt för oss och därför vill jag att våra barn ska få ha samma anknytning till naturen som jag själv. Enda sättet att göra det på är att helt enkelt ta med dem ut men är det så enkelt egentligen?

Jag tycker att det är det. Det ställer såklart vissa krav och det är tjorvigare att ta med sig barn ut på turen men allt går. Vi får bara anpassa oss lite utefter hur stora barnen är och vad de kräver. Som exempel så hade vi med oss barnen på långa skoterturer redan när de var ganska små, då var det ju bara att packa ner dem i kälken och väl ute så sov de ju ganska mycket. Sen förändras det här hela tiden och då måste vi också göra det. Jag tror att en av de viktigaste grejorna är att inte underskatta barnen. De klarar ofta bra mycket mer än vad vi tror. Våra barn är nu fem år gamla och igår så tog vi med dem på en 10 km lång tur på skidor. Väl medvetna om att vi pressade gränsen för vad vi tidigare gjort på skidor med barn och med liten möjlighet att avbryta tidigare då vi skulle runda ett fjäll och inte hade något alternativ till färdmedel ifall energin skulle tryta helt. Vi hade med oss en packpulka med fika och det skulle gå att sätta ett barn uppe på den men inte utan visst krångel. Nåja, en liten försäkring iaf, sen har vi ju vår fantastiska hund som bitvis fick dra barnen men en lyckad tur krävde ändå att de skulle orka stå på benen hela vägen runt. De gjorde de verkligen och med den äran!

Turen avslutades med åkning ner för en slalombacke för att komma tillbaka till bilen, halvvägs ner för sista branten slog det mig att det kanske var lite väl optimistiskt att åka slalombacke med längdskidor (det är vad barnen åker på) med 10 km i benen. Barnen hade däremot inga betänkligheter utan åkte helt sonika ner och medan vi packade i bilen tog Noa en liten extra sväng ute på isen för han ville inte riktigt att dagen skulle vara slut än. Då hade vi varit ute i sju! timmar.

Nu är det här lite skryt eftersom jag är så himla stolt över våra barn men min poäng är att om vi inte ger barnen möjlighet att försöka och ibland misslyckas så kommer de heller aldrig få chansen att överraska oss. Mitt bästa råd är därför: Ta med barnen ut. Börja enkelt och var inte rädda för att höja ambitionsnivån utefter barnens vana med friluftslivet men det allra viktigaste är ni har roligt på vägen. Vill vi ge våra barn samma glädje till fjällen som vi har så måste vi ge dem de rätta förutsättningarna. Där spelar glädjen en stor roll.

Lycka till nu. Låt barnen imponera på er, skratta tillsammans och njut av vårsolen mot kinderna!

Välkommen du magiska vårvinter!

Nu börjar det. Skoter- och skidturer till rödingvattnen under en värmande vårsol.

Årets premiär är avklarad. Visst är det fortfarande lite kyligt i luften men solen värmer likväl och det var ett strålande väder! När solen till slut började dala ner bakom fjälltopparna så packade vi ihop och startade skotrarna för färden hemåt.

Igår var vi på lilla mjölkvattnet. En lagom lång tur såhär i början och som vanligt så utgick vi från farmor nere i Olden. Det kan vara rätt bra fiske där och det är sällan speciellt mycket trängsel på sjön så den är väl värd ett besök! Har du inte tillgång till skoter så går det att ta sig på skidor längs skoterleden från parkeringen i långsådalen.

Final på Toppfågeljakten

Nu är det bara drygt två veckor kvar av januari och därmed också toppjakten. Vilken otrolig säsong jag haft hittills. Mycket fågel, mycket obs och en del skjutet men kanske viktigast; många fina minnen och erfarenheter rikare. Toppfågeljakten är speciell för mig. Det är rörlig jakt när den är som bäst. I år har jag haft med mig barnen ut flera gånger och även om de ibland följer med på annan jakt så är det här mycket roligare! Vi grillar, åker skidor, spanar och pratar lite. Visst, man ska väl försöka vara rätt tyst även för att ha chans att se fågel men det är inte riktigt lika noga. Åtminstone inte för mig när jag har möjlighet att ta med ungarna på en tur i skogen.

Nu hoppas jag på ytterligare några fina jaktdagar innan jag packar ihop grejorna för den här säsongen.

Årets toppjaktspremiär

Okej, jag har varit ut nån sväng och kikat efter fågel innan men idag får jag ändå säga blev startskottet. Jag stannade till på hemmamarken för en snabbkik innan jag skulle möta upp två kompisar på ett annat ställe. Precis innan jag skulle tillbaka till bilen såg jag en orrtupp som jag smög in på, sköt och….ja, sen var den helt borta. Jag sökte av med hund en bra stund innan jag till slut gav upp. Den var puts väck, imorgon tar jag med mig barnen och gör en lov igen för att se om vi hittar den. Någonstans ligger den.

Jag åkte sen vidare och skidade iväg efter mina kompisar, de hade sett lite fågel på morgonen så det verkade lovande. Precis när jag närmade mig platsen där de var så small det och det visade sig vara en fin tjädertupp. Kul! Strax efter så kom det en orrtupp seglande och träade inte långt från mig. Jag platsade hunden, la mig ner och lyckades träffa, med andra skottet, ibland har man tur som en tokig och de sitter kvar.

Innan vi nådde bilen så kunde även Thomas smyga in på en tjäder och därmed var dagen fint avslutad. En kanonstart på toppjaktssäsongen och än är det bara början!

Första älgen

Det här var något speciellt. Jag har varit med i hemmalaget nu i två höstar och innan dess bara ströjagat älg hos en kompis när det passat. Jag tycker egentligen älgjakten är ganska tråkig. Sitta blixt stilla på ett pass och frysa i timtal bara för att sen höra hur det smäller hos passgrannen eller lyssna till hundskallen som drar allt längre bort med en älg som sprungit ur marken. Gemenskapen i laget är den stora behållningen med älgjakten för mig. Surret i slaktboden och de stilla morgnarna lutade över en kaffekopp när passen ska lottas ut. Det är, för mig, det fina med älgjakten. Det ska också sägas att jag har varit lite nervös för första älgen. Det går ofta fort, är lite tajta pass och jag vill verkligen känna att jag har kontroll över situationen innan jag skjuter. Därför har småviltsjakten och ensamjakten passat mig så bra. Ingen annan är beroende över huruvida jag skjuter eller inte. Nu finns det givetvis ingen press från medlemmarna i laget men det är ändå ett ansvar att förvalta älgstammen, avstår jag ett skott så innebär det fler dagar i skogen för jaktlaget och även om vi gillar jakt så har vi alla andra sysslor att sköta också. Så. Jag har ändå funderat på det en del och hoppats att första tillfället skulle vara lugnt och fint. Precis så blev det.

Smygandes ut på en hyggeskant kom hon. Lugnt och stilla, kikade runt, hajade till när jag osäkrade bössan men fortsatte ut strax därpå och då var jag redo. Allt gick precis som det skulle, hon blev kvar på platsen och jag kunde andas ut och känna glädjen och den sällsamma känslan som infinner sig efter varje fällt djur. Det är en blandning av lycka och melankoli på nåt fint vis. Glad för en lyckad jakt men med en stor respekt för det liv som är taget. Det här är ett minne som jag kommer vårda ömt.

Utomhus

Där laddar vi batterierna inför en ny arbetsvecka. Det behöver inte vara så omständigt men det ska vara njutbart. Gott fika, en knastrande eld och en panna kaffe.

Det här är vad vårt friluftsliv ofta handlar om. Det är upplevelsen som är i fokus och inte själva turen i sig. Jag hade med bössan ut och hoppades få se tjäder eller orre bland trädtopparna men gick bet, däremot såg vi en fin råget när vi var på väg till tjärnen där vi skulle fika och det var en behållning i sig. Barnen tyckte det var superkul. Om fokuset hade varit att skjuta en fågel så hade det varit en ”misslyckad” tur men istället så var det en fantastiskt härlig dag! Barnen byggde koja i skogen, vi åt varma mackor och drack både påtår och tretår ur den sotiga pannan. Det medan alltjämt solen värmde kinderna och gnistrade bland de frostklädda träden.

Det här är vad jag vill dela till andra. Antingen bara ge inspiration för att komma ut eller så vill du kanske boka en guidad tur? Oavsett om det handlar om jakt, fiske eller bara vara ute i naturen så tycker jag helhetsupplevelsen är den allra viktigaste. Det är den som gång efter annan gör det värt att spendera tid utomhus.

Tjädergryta

En enkel gryta som du lätt slänger ihop vid åkanten i pausen från ditt fiske, eller varför inte, under själva toppfågeljakten och du kan äta alldeles pinfärskt kött.

Du behöver:

  • Bröstfileer från tjäder alternativt orre
  • Schalottenlök
  • Messmör
  • Grädde
  • Salt och peppar och gärna färsk timjan
  • Pasta, nudlar eller ris

Gör såhär:

  1. Finhacka löken. Det är inte gott när det finhackade blir för stort. Jag har aldrig gillat när löken är mittemellan men jag har hamnat där många gånger bara för att jag inte orkar göra det ordentligt. Antingen vill man ha rejäla bitar lök eller finhackat. Nu går du för finhackat så att smaken finns där men löken försvinner i grytan. Har du färsk timjan så passa på att hacka upp den nu också.
  2. Tärna upp köttet. Smått nog att inte behöva skäras ytterligare på tallriken men det är ingen sån där finhackad historia till pytt-i-panna vi ska göra. Lagom grovt är vad du är ute efter.
  3. Beroende på tillbehöret du valt så kokar du nu upp vatten. Jag gillar boil-in-bag ris. Jag använder ofta kaffepannan, kokar upp vatten i den och så lägger jag i rispåsarna. De behöver egentligen inte kokas utan kan ligga där tills de blir färdiga men annars kan pannan stå lite på sidan av elden medan du fixar grytan.
  4. Nu ställer du på stekpannan eller muurikkan på elden, i med lite smör och all lök. Var noga med att det inte bränns men låt det få lite yta. När löken börjar bli klar så lägger du i allt kött och timjan. Salta och peppra efter behag och fräs det en liten stund. Det tar inte lång tid utan ge köttet yta och överstek det inte. Då blir det torrt och tråkigt.
  5. När du är nöjd med hur köttet ser ut så klämmer du i messmör och häller på grädde. Låt det puttra ihop och sen är det klart! Enkelt va!?