En kåsa kaffe

Etikett: Testat

  • Testat: Alfa Outback BC 2.0

    Testat: Alfa Outback BC 2.0

    Både jag och Jenny har använt den här pjäxan under 2 säsonger nu och har samlat på oss en del erfarenhet kring passform och användning. Kontentan är att vi båda älskar den! Låt mig berätta varför.

    Vi blev sponsrade av Alfa med varsitt par inför en flerdagarstur vi skulle göra under vintern -25, det som gjorde att vi tackade ja var den inbyggda damasken. Ni som följt oss länge vet hur mycket vi lovordar damasker på turer under vintern och därför var det intressant att testa ett par med inbyggda. Det återkommer jag till om en stund.

    Passform

    Det här är en rymlig pjäxa. I motsats till mina andra pjäxor så är den här rymligare på i princip alla håll. Det fina är dock att för mig gör det inget. Trots att den är rymlig så sitter foten still i pjäxan och jag har faktiskt aldrig upplevt skav i dom trots både svettiga och långa dagar (upp emot 35km). Det gör att jag tycker att det bara är av godo! En rymligare pjäxa kommer att innebära mindre kläm och mer luft vilket i sin tur gör att den blir varmare. Det är toppen om man ska vara ute ett par dagar på fjället!

    Material

    Membran i all ära men jag har inte haft några goda erfarenheter av det i kängor. Jag svettas mycket och den fukten fastnar då i kängorna eller pjäxorna för att sen ta orimligt god tid på sig att torka. Fördelen är förstås att det inte kommer in vatten utifrån. Det här finns det en genialisk och enkel lösning på som jag första gången såg live när en kompis följde med på en tälttur. Plastpåsar. Hur dumt det än låter så är det helt briljant! Ta på en tunn merino liner, trä på en fryspåse, trä på en tjockare socka och så ner med foten i pjäxan. Jag brukar också dra ett var med eltejp runt ankeln så att inte påsen kasar ner och så att det blir tätt. Det här gör att all fukt som foten generar stannar i påsen och du slipper att det vandrar ut i fodret på pjäxan. Nackdelen är att dina fötter ser ut som en döds på kvällarna och de där merinostrumporna luktar verkligen inte gott men du kommer hålla dig varm hela dagen och dina pjäxor kommer att klara en veckotur utan att bli blöta inifrån. Win win!

    Inbyggda damasker

    Den uppenbara fördelen är att slippa på och av med damasker. Men, kanske du tänker, det gör man ju bara två gånger per dag? Ja och nej, så tänkte nämligen vi också, men där inbyggda damasker verkligen kommer till sin rätta är under tältturer. Jag hade som vana att aldrig ta av mig pjäxorna innan jag gjort sista kissen på kvällen och var redo att krypa ner i säcken. Det är nu ett minne blott! När mörkret faller och det blir tälthäng innan det är dags att sova så drar jag av mig pjäxorna, tvättar av fötterna med en våtservett (du vet det där med dödsfötter i plastpåsar) och sen byter jag till torra sockar. Behöver jag gå ut igen så knyter jag inte ens pjäxorna, jag stoppar bara ner fötterna och drar igen dragkedjan till damasken så är det noll risk för snö i pjäxorna oavsett om jag måste ut och skotta snömur eller gå på toaletten. Det här har varit en riktig game changer för mina vinterturer!

    Kvalitet

    Efter första längre turen upptäckte vi missfärgningar på sidorna fram på pjäxan. Du vet när något svart skavs så att det blir grått. Det här kom ganska omgående efter ca 5 mils användning och det kändes lite trist. Är det nåt vi behöver oroa oss för i längden? Kommer det bli värre? Efter att ha skidat drygt 40-50 mil till i dom så kan jag bara konstatera att även om det var trist att de blev missfärgade så har det inte varit något problem överhuvudtaget. Ingenting har gått sönder och de har fungerat precis lika bra kilometer 41 som kilometer 1.

    Blir de inte varma på våren?

    Jo, de blir de. Det är ett argument vi ofta hör av ej damaskfrälsta turskidåkare och det finns sanning i det. Däremot så är det så enkelt att ventilera att det aldrig varit något problem för oss. Eller jo, nu ljög jag, dragkedjan är dubbel så du kan öppna den nedifrån för att få bra ventilation över foten och ankeln. Superskönt under varma vårvinterdagar. Problemet har uppstått när jag gått uppför för att sen skida utför utan att komma ihåg att stänga dragkedjan. De gångerna har jag packat in en rejäl mängd blötsnö in i damasken, men det är knappast nåt jag kan beskylla pjäxan för och fötterna blev åtminstone svala.

    Slutsats

    Det är roligt att testa grejor och ännu roligare när det är något riktigt riktigt bra. Det här är en sån produkt. Rekommenderas kanske allra främst till tältturskidåkare men att använda den som en stövel är faktiskt minst lika praktiskt när du går mellan stf-stugan och dasset som från tältet till toabesöket. Helt utan risk för snö i pjäxorna.

    ++++ Inbyggd damask.

    + Slittåliga men kosmetiskt slitage tidigt.

    + Sköna och förlåtande passform.

    + Varma.

    – Har inget negativt att säga.

  • Testat: Durston X-Dome 2 – Ett lätt? kupoltält

    Testat: Durston X-Dome 2 – Ett lätt? kupoltält

    Vi har testat Durston X-Dome 2 under sommaren 2026 och var riktigt spända på den här lättviktaren när det kommer till självstadgande tält. Durston, som de som är i lättviktssvängen ofta känner från det numera klassiska tältet X-Mid, är en Kanadensisk tälttillverkare som blivit känd genom sitt pyramidtält med innovativa lösningar och utformning. Nu har de utökat sin produktlinje med ett mer traditionellt kupoltält där du har allt du behöver för att slå upp tältet nedpackat i påsen. Eller det var åtminstone vad jag trodde när vi först började att använda det.

    Fakta från Durston på det tält vi har:

    • Vikt: 1652g
    • Storlek: 1.3m x 2.24m
    • Antal medföljande tältpinnar: 8st
    • Tältstänger: Aluminium.
    • Pris: 5919:- i det utförande vi valt (2026). Frakt, i skrivande stund, ca 250:-.

    Jag valde tältet som det är i deras webbshop, med ”solid inner”, en av två varianter på innertält, och köpte inte till några extra pinnar eller linor. Jag förutsatte helt enkelt att det som krävs för att sätta upp tältet är det som följer med i påsen. Stämmer det? Njae, eller till viss del, det går nämligen alldeles utmärkt att slå upp tältet med de medföljande pinnarna och linorna. Problemet uppstår först när, eller om, tältet ska slås upp på ett blåsigt fjäll. Något som jag är mer än väl bekant med.

    Vikten på tältet, stämmer den? Inte riktigt. På min köksvåg landar det på 1720g och enligt Durstons hemsida ska det väga 1652g i den utformning som jag valt. Liten skillnad kan tyckas men om vi då adderar extra stormlinor (som behövs!) och de extra tältpinnar som då krävs, börjar vi komma upp i en vikt som gör att det finns flera andra bra tält att välja mellan.

    Första gången vi använde tältet var i Issjödalen i Jämtland, det var visserligen lite blåsigt men tältplatsen var väl skyddad och det var inga som helst problem att sätta upp det. Tältet är byggt så att du kan slå upp allt-i-ett, något som jag tycker är väldigt positivt och jämför jag med andra liknande tält i samma segment är det ganska ovanligt. Det här gör att innertältet hela tiden är väderskyddat och det är bra om det regnar. Det blev en härlig natt och trots en temperatur runt 0c sov vi båda gott!

    Andra turen med tältet var det värre. Dörrsjöarna i Jämtland ligger ganska väderutsatt och dalen som sjöarna ligger i blir som en vindtunnel. Något som den verkligen gav prov på när vi var där. Här blev det knepigare att hitta en bra tältplats men till slut hittade vi lite lä bakom en kulle. Problemet var dörrsidorna/långsidorna på tältet. Vinden slog förbi kullen och den korta tältstången som håller upp dörrarna har inget stöd mot marken utan slutar som ett litet takutsprång ovanför dörrarna. Det finns infästningspunkter för stormlinor, som vi använde, men eftersom problemet inte är att duken lyfter utan det är att den trycks nedåt så hjälper det inte att spänna linorna i samma riktning som det vi försöker motverka. Efter ett tag gav vi upp och jag hittade en bräda i ett ihoprasat båthus som fick agera stöd på den sidan det slog värst.

    Det här är förstås inte något problem om du använder vandringsstavar. Durston har nämligen gjort fästen för att kunna sätta exempelvis vandringsstavar som stödstänger under just dessa svaga punkter. Men. Vi ville ju ha ett självstadgande tält för att slippa stavar, hur tänkte dom här? Durston anger själva att stavar som tillägg gör tältet till ett 4-säsongstält men jag tycker att om du ska använda tältet på kalfjället är det vettigt att ha stavar med som extra stöd. Oavsett årstid.

    Efter att brädan kommit på plats blev det betydligt bättre och nu kunde vi dra nytta av den rymliga konstruktionen! Vädret var både kallt och blåsigt men vi ville hänga med våra turkompisar, sagt och gjort så satt alla fyra i vårt tält och även om vi förstås fick knö ihop oss gick det bra att spela yatzy och äta upp de goda ostarna vi tagit med. Stort plus för att det är rymligt!

    Formen då? Ja, det har en lite udda asymmetrisk for som har följt med från det tält jag nämnde tidigare, X-Mid, men vad gör det egentligen för nytta? Enligt Durston själva så gör det, om jag förstår det rätt, att tältet kan ha brantare väggar vilket möjliggör större rymd i tältet. Alltså det vi tyckte var så bra när vi var fyra stycken under en omgång Yatzy. Om det verkligen är så låter jag vara osagt, jämför vi mot vårt Big Agnes Copper Spuhr UL 2XL så har det en traditionell rektangulär utformning och vi tycker att även det tältet är rymligt och med förhållandevis raka väggar.

    Ska jag tillåta mig att gissa kan det möjligtvis vara så att Durstontältet, tack vare sin utformning, står bättre i hård vind. Förutsatt att man har stavar för de tidigare nämnda punkterna vid dörrarna. Men, det är bara en gissning och ingenting vi har praktisk erfarenhet av.

    Andra detaljer som jag tycker är värda att nämna är de små magneterna på dörrstängarna. Du vet de små öglorna som man, när man rullat ihop dörrfliken, trär en liten plastpinne igenom för att på så vis hålla dörren öppen. Här behöver man inte krångla med några små plastpinnar som ska igenom öglor, det är bara att sätta ihop en magnet med en annan runt dörren och så hålls den öppen. Otroligt enkel och smart lösning på ett för mig ganska enerverande ”problem”.

    Utöver det har tältet bra med fickor och absiderna är tillräckligt rymliga för att husera kängor och ryggsäck under natten.

    Slutsats

    Det här är ett trevligt tält och det till ett ganska rimligt pris. Att beställa från Kanada är inga problem och både tull och moms är inräknat i priset du ser på hemsidan när du väljer ditt land. Efter första turen och första intrycket var vi supernöjda, efter den blåsiga turen i Dörrsjöarna så sjönk vår entusiasm något, men kontentan blir ändå att jag gärna rekommenderar tältet. Inte som ett väldigt lätt tält utan som ett trevligt tält som tar liten plats i packningen till hyggligt låg vikt. Det du däremot måste komma ihåg om du ska ha det i utsatt miljö och i hård vind är att addera stormlinor, fler tältspikar samt gärna stavar till dörrsidorna.

    + Hyggligt låg vikt i det utförande vi valt.

    + Rymligt.

    + Smarta detaljer med magnetstängning och bra med förvaringsfickor.

    + God ventilation.

    – Stormlinor och tältpinnar för alla fästpunkter följer inte med vid köp utan måste läggas till.

    – Utan stavar på kortsidorna står det dåligt i hård vind.

    – Asymmetriskt inner, vi får lite döytor invändigt som är svåra att nyttja vettigt. Kan vara att vi bara inte fattar grejen.

  • Testat: Nordisk Seiland 3

    Testat: Nordisk Seiland 3

    Kan man utvärdera ett tält efter endast en natt? Det korta svaret är nej. Men oavsett antal nätter finns det detaljer som oftast visar sig med en gång och ger en god fingervisning om hur det här tältet passar just mig och mina behov. Om man sen lägger till saken att vi valde att spendera första natten i det här tältet på vintern, på kalfjället och i hård vind tror jag att vi ändå kan ge en ärlig och rimlig bild över hur vi tycker att tältet fungerar.

    Vikt och säsong

    Det här är ett tält avsett för bruk året runt, vilket passar oss då vi är ute en hel del vintertid, men för mig var det ändå med viss tvekan jag tackade ja till lånet av tältet. Det är trots allt en viss skillnad att tälta på kalfjället på vintern mot att tälta i ett skogslandskap men efter samtal med den svenska agenturen (New element) fick jag lugnande besked, tältet har bland annat varit på Grönlandsexpedition så att ta med det i de jämtländska fjällen ska inte vara några problem.

    Tältet har en totalvikt på 3850g vilket är väldigt lätt i segmentet 4-säsongstält av den här storleken. Att kunna hålla nere vikten på det här viset beror på ett antal faktorer:

    • Tältduken är gjord av silpoly, dvs en silikonbelagd polyesterduk, och i sammanhanget 4-säsongstält en relativt tunn sådan.
    • Tältet saknar snökjol, något som lösts genom att tältduken är tilltagen nog att nå ända ner till marken och därefter kompletterats med bra ventilationslösningar.
    • Stormlinorna är något tunnare än konkurrenters i kategorin 4-säsongstält.
    • Ventilationen är, om än tilltagen för att sörja god ventilation under vinterbruk, en typ som kan klassas som mera traditionell och saknar de ”strutar” som återfinns hos konkurrenter i samma kategori.
    • Tältstängerna är i tjockleken 9mm av märket DAC vilket går att jämföra mot konkurrenters 10 samt 10,2 i samma segment.

    Dessa punkter gör att vikten hålls nere men ger samtidigt ett gott skydd mot vädret.

    Konstruktion och storlek

    Seiland 3 är ett tunneltält med en väl tilltagen absid och total storlek, det som slog mig när jag först läste specen är storleken. Som du kanske själv stött på är antalet personer, i det här fallet 3, ofta en glädjesiffra och med dagens användning av uppblåsbara liggunderlag som inte går att placera omlott visar det sig ofta att du kan dra av en person från det kommunicerade antalet som ska rymmas i tältet. Men inte med det här. Med en bredd på 190cm i huvudänden och en avsmalnande profil som slutar med 145cm i fotänden går det faktiskt att få in tre stycken normalbreda liggunderlag i bredd. Det, i kombination med höjden på 110cm, gör det här tältet rymligt i jämförelse med liknande tält. Min rekommendation är dock att bo två personer eftersom du då har utrymme för kläder, annan packning och eventuellt en hund eller två. Allt utan att en klaustrofobisk känsla infinner sig.

    Detaljer

    Det är här tältet verkligen skiner. Allt är genomtänkt och jag gillar verkligen det mesta jag stöter på under användningen. Tältstängningen har t.ex en magnet längst ner på locket över dragkedjan och i kombination med detta har du en krok i aluminium som du låser med genom en liten metallring, detta används med fördel under riktigt blåsväder och ser till att tältdörren inte kan åka upp.

    • Innerdörren är fastsydd i sidan av tältöppningen och inte nedtill viket jag stött på hos flera andra tillverkare. Detta tycker jag borde vara en no-brainer då lösningen som Nordisk valt medger att tältdörren kan vikas helt åt sidan och stoppas ner i en av fickorna på insidan av tältet istället för att ligga på golvet där man går in och ut. Detta gör att myggnätet i dörren aldrig utsätts för onödigt slitage av varken människor eller hundar.
    • Ventilationen går att justera med dragkedja och myggnät vilket ger god genomströmning av luft. Min enda synpunkt här är den bakre, alltså vid fotändan, där öppningen i yttertältet endast har åtkomst utifrån.
    • I taket hittar du två stycken torklinor och jag gillar det faktum att det är just två stycken.
    • Öppningarna till tältet är två och förutom den vanliga från ena långsidan går det även att öppna upp ena kortsidan helt. Det är helt fantastiskt att kunna göra det om vädret tillåter och jag gillar att den möjligheten finns.

    Användning

    Tältet sattes först upp hemma, både för att se hur allt funkar samt kontroll så att alla nödvändiga grejor var med, efter det fick det följa med ut på en skidtur och slogs upp en blåsig eftermiddagen på kalfjället några hundra meter från den gamla fjällstugan Gåsen i jämtlandsfjällen.

    Att slå upp det i blåsväder var inga problem och som alltid ger goda förberedelser de bästa förutsättningar för ett lyckat resultat, även om vädret inte är med en. Den stora absiden gör tältlivet enklare och det finns plats både för matlagning och utrustning för två personer.

    När vinden friskade i ännu mera framåt kvällen märktes däremot en grej ganska tydligt. En så tunn duk i materialet Silpoly sträcker sig något när den blir fuktigt och jag fick gå och sträcka alla stormlinor under kvällen. I sig inget problem och det ska kontrolleras oavsett material och konstruktion men jag upplevde att tältet rörde sig något mer i blåsten än andra tält jag testat i liknande förhållanden. Tältet visade förstås inga tecken på att ge vika men kombinationen 9mm stänger och tunn duk gör att det rör sig en del i vinden. Det ska också sägas att stångkanalerna är tilltagna och vid användning i mycket hårt väder finns det möjlighet att komplettera och köra med dubbla stänger vilket ökar hållfastheten och stabiliteten.

    Ventilationen är också det en sak som spelar en nyckelroll i vintertältning då kondens ofta blir ett problem. Nu hade vi ganska blygsam temperatur på endast ett par grader minus vilket inte ger lika stora problem med kondens men vi upplevde ventilationen som mycket god och det var hela tiden torrt i tältet trots två personer och två hundar. Däremot släppte myggnätet igenom en del snö då snön som drev i vinden pressades in igenom myggnätet i ventilationen. Alltså det enda skyddet mot att få in snö om du inte ska stänga igen helt vilket förstås inte är att föredra då den önskade ventilationen uteblir. Inte ett jätteproblem men utrustningen som var placerad i absiden fick ändå ett tunt lager fin snö över sig under natten.

    Slutsats:

    Det här är ett riktigt fint tält och med sin låga vikt, smarta detaljer och enkla användning är det en fin följeslagare på fjället. Jag var lite skeptisk till materialvalen med tanke på var vi skulle använda det men skulle utan tvekan kunna tänka mig att använda det igen. Det man bör ha med sig är förstås att leta en så skyddad plats som möjligt men det gäller egentligen oavsett vilket tält du än har. Vädret vi var ute i var ganska varmt, endast ett par grader minus, och vinden var runt 20m/s i byarna under natten, något som inte är helt ovanligt om man befinner sig på kalfjället.

    + Låg vikt i klassen 4-säsongstält.

    + Rymligt.

    + Smarta detaljer och funktioner.

    + Bra och behaglig färg invändigt.

    – I underkant på material för ordentligt busväder på kalfjället vintertid när det är risk för drevsnö.

    – God ventilation men som släpper igenom en del snö.

  • Testat: Segebadenpulkan, en tidlös skidpulka

    Testat: Segebadenpulkan, en tidlös skidpulka

    Bland tillverkare av skidpulkor finns det en som sticker ut lite extra. Segebadenpulkan. Denna klassiska träpulka som många barn spenderat sina första fjällturer i runtom i fjällvärlden och en pulka som är byggd för att åldras med värdighet.

    Det finns, till att börja med, ett antal olika modeller, för att få hela listan kan du läsa mer HÄR, men jag törs nog säga att den vanligast förekommande modellen är den som är 125cm lång. Hemma hos oss har vi två stycken i den storleken, den ena i trä och den andra i glasfiber. För de gjordes nämligen i glasfiber under ett antal år för att till sist återgå helt till trä. Detta då ägaren Dan väljer att nyproducera pulkor med framtiden i åtanke och till sist är trä ett mer hållbart alternativ.

    Första intrycket

    Storleken kan man inte undgå och det lättaste sättet att beskriva en Segebadenpulka i längden 125cm är nog med ordet ”lagom”. Den är varken för stor eller för liten och med packning för en person inklusive tält får man absolut plats med den utrustning som krävs för en veckotur på fjället. Med jakt, fiske- och kamerautrustning som jag själv gärna har med mig på vinterfjället blir det tajt men är man beredd att pussla så går det få med allt som behövs.

    Det andra är själen. Jag förstår att det kan låta luddigt men en träpulka har nåt extra och särskilt om man, som vi, köpt och renoverat en redan nära 70 år gammal pulka. Den har redan levt ett helt liv och är nu inne på sitt nästa. Det är häftigt!

    En renoverad pulka som ska användas på längre turer än kortare dagsturer förses fördelaktigt med glidskenor likt de som används på hundspann, det ger dig bättre glid än de traditionella glidskenorna i mässing. Vi valde att fortsätta med mässing på en av våra pulkor då det är vackert men överväger att sätta på moderna glidskenor inför en längre tur i vinter.

    Det vackra mörkblå kapellet på de nya, eller de renoverade, pulkorna är även det något som sticker ut och är både praktiskt och vackert.

    Detaljer

    Här pratar vi om en pulka som använts i snart hundra år och den har precis allt den behöver och ingenting mer. Enkelheten är det som sticker ut och även om Dan valt att ta vissa saker in i framtiden, likt det PU-belagda kapellet som står emot väta bättre än de tidigare kapellen samt glidskenorna som hämtats från hundspannsbranschen, är mycket sig likt.

    Jämför man mot ett par modernare konkurrenter är formen det mest iögonfallande. Den är traditionell likt den samiska Ackjan och inte rektangulär som exempelvis den enkla parispulkan eller den plastpulka som Jemtlander tagit fram. Jag anser själv att en båtformad pulka som Segebaden är att föredra då den har klara fördelar över rektangulära i löst före och ospårad terräng.

    Tittar man närmre finns det några vackra detaljer som inte ska förringas. Den fina läderremmen som täcker stiften som i sin tur fäster kapellet i pulkan är en sån detalj. Den fyller funktionen att dölja samt förstärka infästningen men blir samtidigt en vacker detalj och det är nåt jag verkligen uppskattar.

    Material

    Trä. Enkelt och vackert. Det började med trä för att efter en tids vänstrande med glasfiber återgå till trä. Skaklarna har traditionellt varit gjorda i bambu, något som har fungerat väldigt bra, men idag är utbytta till solida aluminiumstänger. Detta medför förstås lite extra vikt men fördelen är att de i princip inte kan gå sönder. En jämförelse blir logisk att göra mot vanligt använda materialet glasfiber som är någorlunda lätt, flexibelt och samtidigt starkt i längsgående riktning. Problemet visar sig då vid olyckliga krascher eller om pulkan välter i en skråkörning. Jag har själv splittrat glasfiberskaklar till en Fjellpulken då tippade uppochner i en skråkörning och ena skakeln blev skrot. De här medarna kommer att överleva lika länge som pulkan.

    Om du däremot får tag i en gammal pulka så fungerar bambuskaklarna toppen! Jag har kört många mil med dom som drag och det egentligt stora problemet är vid lastning. De nya skaklarna är nämligen delade och kan tas isär så att de lätt ryms i ett bagage på en bil. Bambuskaklarna är längre, mycket längre.

    I fält

    Det här är en suverän produkt. Det är inget snack om den saken. Om du räknar med att spåra i lössnö och överlag dra pulka en ansenlig mängd utanför preparerade leder rekommenderar jag de nya glidskenorna. De gör stor skillnad och glidbelagen är dessutom utbytbara så skulle du slita ner dom går det enkelt att byta själva belaget utan att behöva byta hela skenan. Att dra pulka just utanför leder är det jag själv gör 90% av användandet och för det ändamålet är inte bara en Segebadenpulka prisvärd, den är dessutom anpassad för det. Formen gör att den lätt tar sig fram och lyfts upp av snön om det är löst före och den är lätt att slå med i brant uppförsbacke och skaklarnas infästning hjälper hela pulkan uppåt och framåt till skillnad mot en annan pulka jag testat (läs det testet HÄR). Storleken är väl avvägd för en person med packning och med ett nytt kapell, som är större/högre än original, så är det inga problem att rulla ihop det och se till att ingen snö kommer in till utrustningen.

    Slutsats

    Det finns ett uttryck som säger: If it ain’t broke, don’t fix it. Det tycker jag stämmer väl in på pulkorna från Segebaden och jag rekommenderar gladeligen en pulka därifrån. Med lite tur kan du få tag i en i gott skick begagnad och ibland är kapellet det som är i akut behov av lagning. Då kan du antingen få hjälp att byta det hos Segebaden eller köpa ett gör-det-själv kit för att byta det hemma. Är du någorlunda händig klarar du av det vid köksbordet under en kväll.

    + Lätt att dra i djup snö.

    + Goda egenskaper utför

    + Hållbarhetstänket. Segebaden renoverar fler gamla pulkor än de tillverkar nya.

    + Priset. Vår träpulka är nästan 70 år gammal, köptes för 300:- och sen renoverade vi den för ca 4500:- och nu håller den i 70 år till. Det kilometerpriset är svårslaget.

    – En träpulka behöver vårdas, tas om hand och tjäras. En plastpulka behöver inte någon vård öht.

    – Köper du en så vill du snart ha en till.

  • Testat: Garmin Instinct crossover solar

    Testat: Garmin Instinct crossover solar

    Vad är klockan? Tillhör du dom som kört med mobilen som klocka så länge att du inte minns hur det är ett armbandsur eller är du som mig och tittar på en tom handled fler gånger än du törs räkna om det råkar vara så att du glömmer att ta på dig den innan jobbet?

    Garmin är stora inom klockor och gps-teknik, som jägare i Sverige är de kanske allra mest kända för sina pejl-enheter för hundar men utöver detta så är klockor samt enheter likt Inreach välanvända produkter bland friluftsmänniskor. Jag har testat en smartklocka för friluftsliv som gör sig lika bra i löparspåret som på vinterfjället. Instinct Crossover Solar.

    Första intrycket

    Den är lätt men också lite plastig, det är det första som slår mig när jag öppnar asken och kanske är det inte såg konstigt. Den klocka jag jämför med är min egna Suunto Traverse vilken är en bastant pjäs i jämförelse med den klocka jag nu håller i handen. Men jag gillar den, diametern uppges vara 45mm men lägg på ytterligare ett par mm för att få ett mer korrekt mått, detta tillsammans med den låga vikten på 65g gör att den sitter på min handled utan att vara i vägen men den är samtidigt tillräckligt stor för att kunna ge mig den information jag vill ha på den lilla skärmen. Det här är en hybridklocka vilket innebär att den har vanliga visare utöver den digitala displayen som ryms på urtavlan. Jag gillar det här. Det är lite mer analogt och ger mig snabb överblick över tiden när jag kastar ett öga på klockan. Det är förstås en smaksak men den tilltalar mig både i användning och utseende!

    Användning

    Jag är en klockbärare, har alltid varit, men någonting jag avskyr med en del moderna smartklockor så är det när jag inte begriper hur de fungerar! Det ska helt enkelt inte krävas en instruktionsbok och en youtubevideo för att jag ska förstå hur jag sätter igång ett löppass på klockan. Här tycker jag att Garmin når fram. Jag förstår att det är klurigt, speciellt när de trycker in så mycket funktioner i en klocka, men sättet menyerna är uppbyggda på gör den ändå hyfsat överskådlig och lättbegriplig. Lägg då till appen Connect som du kan synka till i telefonen och du får en ännu mer kompetent enhet.

    Ute på fjället då? GPS och enheter med små batterier går sällan väl ihop, gps drar ström, MYCKET ström och när jag tidigare använt funktionen på min Suunto har det slutat med att jag burit runt en 75g oanvändbar bit av metall och glas på handleden. I jämförelse är Instinct bra, riktigt bra skulle jag vilja påstå. Vid användning av GPS är batteritiden 25h och du kan dryga ut det ytterligare några timmar med gott solljus då den använder detta för att ladda sig själv. Men där den glänser är i smartwatchläget, här har den nämligen en batteritid för 25 dagar utan hjälp av solladdning och lägger du till det kan du vid optimala förhållanden nå upp till 70 dagars batteritid. Det här är bra, riktigt bra! Jag upplever att klockan presterar precis så bra som den utlovar och har inte stött på något tillfälle då den plötsligt dött under användning.

    En inbyggd grej är att när klockan börjar få lågt batteri så går den automatiskt ned i energisparläge. En funktion som jag uppskattar!

    För vilken användare?

    Det här är en klocka som passar de flesta. Jag har använt den dagligen under ca 9 månader och den har blivit en naturlig del av friluftsliv, träning och vardag. Med funktioner som färdiga träningspass, Garmin pay för trådlös betalning, gps-trackback m.m är det en väldigt kompetent klocka som klarar det mesta, och mer därtill, av vad jag har för krav på ett armbandsur.

    Vad tål den?

    Kortfattat. Det mesta. Jag har inte testat den här genom att ha på den under ett par löppass och en dagstur på fjället. Den här klockan har varit med på långa fjällturer, har kraschat med både skidor och cykel, den har haft en valpkull och under hela tiden har den varit en trogen följeslagare. Den tål stryk helt enkelt och den gör det med den äran. Ingenting har krånglat!

    Slutsats

    Behöver du en kompetent friluftsklocka som klarar både fjällturer och långa träningspass oavsett väder? Då är det här ett klockrent val! Jag har jämfört med Suunto Traverse Alpha som är en liknande typ av klocka med liknande funktioner.

    + Lätt och smidig

    + Lättanvänd!

    + Priset

    – Minus?

  • Testat: Garmin Inreach mini 2

    Testat: Garmin Inreach mini 2

    Det finns mobilleverantörer som i sin reklam säger att de: ”Täcker 99,9% av Sveriges befolkning.” men de måste ha uteslutit stora landområden i Jämtland och fokuserat på befolkningen i mer tätbebyggda orter för här är dålig eller ingen mottagning mer regel än undantag. Åtminstone i fjällen. För att råda bot på kommunikationsbristen och samtidigt öka tryggheten finns det ett par olika lösningar att tillgå och jag har testat en av de stora på kommunikation och nödhjälp, nämligen Garmin inReach mini 2.

    Första intrycket

    Trots att namnet borde vara en ledtråd blir jag ändå överraskad när jag tar upp den ur kartongen. Den är nämligen liten, riktigt liten och med sina 5,17×9,9×2,61cm och ynka 100g är det väldigt mycket teknik i en liten förpackning. Jag som inte sett den annat än i diverse jakt och äventyrsprogram på YouTube får direkt känslan av att den här kan man ta med sig utan att tycka den vare sig tar upp utrymme eller adderar något särskilt i vikt. Mycket bra. Enheten är också skyddad mot väta och har beteckningen Ipx7, det motsvarar att kunna vara nedsänkt 50 cm under vatten i 30 minuter vilket i praktiska ordalag betyder det att den klarar hällregn i fjällen.

    Laddning sker med usb-c och går relativt fort från 0-100% batteri. Jag har inte stött på några bekymmer med laddning från power bank och det har gått fint att ladda upp även ute i fält.

    Jag trycker igång den med knappen på sidan, ändå med en viss oro över att av misstag trycka på larmknappen, något som givetvis är genomtänkt och över den markerade SOS-knappen sitter en lucka för att förhindra ett falsklarm. När den sen startar är det enkelt att knappa sig igenom menyerna och för någon som mig som egentligen inte är särskilt intresserad av teknik utan bara vill att saker ska fungera är den lättbegriplig. För att kunna använda den praktiskt behövs ett abonnemang hos Garmin och via hemsidan är det enkelt att hitta till inReach-konto, där finns några olika val men gemensamt är att man betalar en årsavgift för tjänsten och sedan tillkommer en månadsavgift som går att pausa de månader den inte används. En bra och ändå relativt generös lösning som gör att den totala årskostnaden inte nödvändigtvis behöver vara särskilt hög.

    Användning

    Efter att ha kopplat inReachen till ett konto och valt den plan som passar dig och dina behov bäst kompletterar du med att ladda ned appen Garmin messenger samt Garmin Explore. Där konfigurerar du dina förinställda meddelanden men kan också se och använda vissa funktioner från inReachen, din telefon blir helt enkelt en förlängd arm av enheten och förenklar användningen avsevärt.

    Beroende på vilken abonnemangsplan du valt har du ett visst antal incheckningar, väderleksrapporter och sms att tillgå, överskrids detta stoppar inte enheten utan då betalar du enligt prislistan i vald plan för det du använder utöver. Det här fungerar bra och är tillräckligt tydligt för att det ska vara greppbart. För det ändamål jag själv använder nödsändaren till så räcker det basala utbudet bra då jag främst använder den som just nödsändare och i andra han som en kommunikationsenhet. Det här kanske ser annorlunda ut för dig och då får du välja plan efter dina egna behov.

    I fält är den sedan enkel att använda och ärligt talat hänger den mest på ryggsäcken som en lite försäkring om att skulle något hända har jag alltid möjlighet att tillkalla hjälp. Något som i mitt fall ger de där hemma mer trygghetskänsla än det gör mig själv. Det är nämligen en viktig grej att ha i åtanke för även om en nödsändare är en bra grej och absolut ger möjlighet till hjälp i situationer då det annars kan ha varit svårt eller omöjligt att tillkalla hjälp så är det inte en mirakelmanick. Det vill säga att användningen av tekniska hjälpmedel kan flytta på gränser mentalt och skänka ett visst mått av falsk trygghet till användaren.

    Missförstå mig rätt nu. Jag använder gladeligen inReach som hjälpmedel både för kommunikation och som nödsändare men till syvende och sist är jag ensam ansvarig på fjället och skulle jag skada mig i snöstorm och kyla är det inte säkert att bara för att jag tryckt på SOS-knappen så kommer allt att ordna sig. Visst, chanserna ökar men det finns aldrig några garantier.

    För mig har de förinställda meddelandena varit en viktig grej, dom gör att jag med ett knapptryck kan tala om för de där hemma att allt är okej och att de, tillsammans med meddelandet, får en gps-punkt där de kan se min plats. Alltså blir det inte så mycket till kommunikation mer än att jag har möjlighet att säga; ”allt är okej, här är jag” men det ger sinnesro och lugn till både mig och familjen.

    DCIM\101MEDIA\DJI_0072.JPG

    Väder

    En funktion som jag tycker är helt suverän är väderleksrapporten. Med ett enkelt knapptryck får du en uppdatera väderleksrapport skickad till enheten och utan mottagning på telefonen är det här ett väldigt enkelt och smidigt sätt att hålla sig ajour med vädret. Se bara till att ha koll på vad som ingår i just den plan du valt för att undvika plötsliga överraskningar när fakturan kommer. Väderleksrapporten går att välja mellan Grundläggande eller Premium (det finns även marint väder om man är lagd åt det hållet) och jag tycker att rapporterna stämmer lika gott som det jag vanligtvis använder i min mobiltelefon.

    Spårning och plats

    Utöver att vara en nödsändare är det här också en gps, du kan göra allt från att planera och lägga in en rutt i appen Garmin Explore, till att lägga ut waypoints direkt i enheten eller använda funktionen track back där du kan gå tillbaka i dina egna spår om vädret och sikten skulle försämras. Alla är funktioner som kan vara mycket behjälpliga och för mig är minst lika viktiga, om inte viktigare, än funktionen att kunna tillkalla hjälp vid olycka.

    SOS

    I en nödsituation det allra viktigaste. På sidan av enheten finns en knapp märkt SOS, där fäller du upp en lucka och håller knappen intryckt, du kommer då se enheten räkna ned för att sedan få kontakt med nödhjälp. Skulle du vara oförmögen att svara kommer hjälp att skickas till din aktuella plats oavsett om teamet får kontakt med dig eller inte. Teamet som tar emot din nödsignal kommer att vidarebefordra din nödsignal och samverka med lokal hjälpinsats för det område du befinner dig i. Jag har tidigare intervjuat personal från Garmin och där var budskapet tydligt: Använd inte nödsignalen i onödan, precis som ett larmsamtal ska det inte ske annat än i akut behov av hjälp. MEN. Befinner du dig i nöd ska du inte tveka på att använda tjänsten.

    Slutsats

    En sån här grej ska, om jag faktiskt ska använda den, vara lättanvänd och det tycker jag att Garmin inReach mini 2 faktiskt är. Den har funktioner och finesser som sträcker sig längre än vad jag oftast har behov av och jag uppskattar är att jag inte behöver sätta mig in i särskilt mycket för att kunna använda de funktioner jag själv har nytta av. Jag gick snabbt från att tycka att det var ytterligare en teknisk grej att ha med till att bara hänga den på ryggsäcken och se det som en naturlig del av utrustningen. Det tycker jag säger en del om användarvänlighet och funktion.

    + Lättanvänd.

    + Väderfunktionen och förinställda meddelanden.

    +- Priset. Enheten har en relativt hög inköpssumma och den tillkommande månadskostnaden gör att det ökar ytterligare. Behöver man den därför bara ett fåtal gånger per år så anser jag det vara onödigt att köpa en enhet själv. Då finns istället möjlighet att hyra en inReach och brukar gå att hitta hos de som vanligtvis hyr ut friluftsutrustning. Är du istället en aktiv användare som ofta befinner dig utom mobiltäckning och vill ha möjlighet till både kommunikation och nödhjälp är priset istället lågt i förhållande till det du får. Allt hänger helt enkelt på användningen.

    – Var uppmärksam på kontakt med gps-satelliter. Om du befinner dig under tak utan direkt koppling till satelliter kommer enheten att upprepa försök till kontakt och dra ur batteriet över en natt.

  • Testat: Helsport Ringstind sl 1-2

    Testat: Helsport Ringstind sl 1-2

    Ju mer jag är ute desto mer lutar jag åt att vilja ha utrustning som är specifik för uppgiften. Det här med tält är ABSOLUT en sån sak. Jag vill dock understryka att det är inga problem att ha ett och samma tält året runt och till en eller flera personer. Det vore trots allt kanske det mest rimliga, i vart fall ekonomiskt. Men samtidigt så är det ju inte så dumt att ha ett dedikerat lättviktstält för en person. Eller hur?

    Konstruktion och storlek

    När det kommer till lättare tält och specifikt för en person så finns det en del att välja på, de flesta kräver någon typ av mittstolpe eller vandringsstavar för uppsättning men några har en mer traditionell konstruktion med en båge likt de, i Sverige, mer vanliga tunnel- och kupoltälten. Helsport Ringstind tillhör det senare och det är något jag själv föredrar då jag inte använder vandringsstavar.

    Tältet består av ett inner och ett yttertält med en båge som sitter tvärs över och är placerad på mitten. Det spänns sedan upp i längslinjen med hjälp av markpinnarna, precis som ett tunneltält men bara mindre. Storleken har givetvis betydelse i det här fallet och trots att jag inte är någon jätte finns det tält där det börjar bli problematiskt om man är längre än 185cm lång och eftersom jag befinner mig strax över det så är det av vikt vid val av tält och för mig fungerar Ringstind sl 1-2. Jag ryms utan att ta i med sovsäcken i fotänden eller ha tältduken slickad mot ansiktet i huvudänden och det fina är att det här tältet har ganska gott om plats i bredd vilket gör att jag, med lite packning i tältet, ändå har sovutrymme för en hund.

    Som namnet antyder är nog tanken att det ska vara möjligt att klämma in två personer i tältet, det ställer jag mig däremot mycket tveksam till, till nöds går det såklart men annars så är en hund och en person vad jag anser vara lagom att få in i tältet.

    Tältduken samt golvet är mycket tunt, till den grad att det känns konstigt att det skulle hålla över tid eller om det utsätts för hårt väder men skenet bedrar och det tål faktiskt både slitage och väder. Det exemplar jag själv fick tag i var begagnat och MYCKET välanvänt, trots det finns det inga skador eller hål i tältduken eller i golvet. Ska man använda det på stenig eller i övrigt vass mark kan det såklart vara klokt att använda ett footprint under tältet som extra skydd men det är egentligen inget som sticker ut med det här utan brukar vara en rekommendation oavsett val av duk i tältbottnen.

    På den äldre modellen jag har så är det tre pinnar ståendes i fotändan för att få tillräcklig höjd där. I den nya versionen (Ringstind sl1) är detta utbytt mot en kort ”vanlig” tältstång som likt mittstången träs i och sitter i en båge.

    Vikt och packvolym

    Här är det verkligt roliga. Speciellt om man inte är van annat än tunga motsvarigheter sedan tidigare. Vikten är på strax över 1 kg och packvolymen är liten. Tältstängerna ca 35cm långa och nedpackat tillsammans i påsen blir volymen ca 36x15cm. Duken går att packa mindre och delar man upp det och förvarar stängerna och markpinnarna för sig så blir volymen på själva tältduken ca 2 liter.

    I fält

    Jag har bara använt tältet i bra väder så jag kan inte uttala mig personligen om hur det står sig i sämre väder men läste på innan jag köpte mitt exemplar och det verkar inte finnas mycket att säga om det. Det är helt enkelt ett 3-säsongstält som lämpar sig även för kalfjäll. Brasklappen är väl att oavsett vad ett tält är specificerat för så ser jag alltid till att välja en så skyddad tältplats jag kan utifrån givna förutsättningar.

    Ventilationen är god och åtkomsten i och ur tältet är bra. Sitthöjden på sina 90 cm på högsta delen är tillräckliga men inte mer än så.

    Det är lätt att sätta upp, rymligt nog för en person som är hyggligt lång och det är lätt att sträcka upp med markpinnar och stormlinor så det står sträckt och stadigt. För mig fyller det här tältet helt klart en lucka i vår friluftsarsenal hemma och är givet för användning när jag är ute själv under barmarkssäsongen.

    Slutsats

    Jag är jättenöjd med mitt tält och får du tag i ett begagnat så är det bara att slå till. Inköpspriset på ett nytt är ganska högt men är du ute efter ett lätt och dugligt enmanstält så är det nog värt det även med ett nytt.

    + Lätt.

    + Rymligt för ett enmanstält.

    – Har funnits med sämre stång och får du tag i ett gammalt exemplar med dessa är det klokt att byta ut till DAC-stång som numera är standard.

  • Testat: Lundhags Guide BC

    Testat: Lundhags Guide BC

    För mig är det här turpjäxornas turpjäxa, byggda som en stridsvagn och med egenskaper som lämpar sig för vilka utmaningar du än kan hitta på att ge dom. Söker du följeslagare för din nästa långtur eller bara ett par pjäxor du kan ha i många år framöver oavsett behöver du inte leta längre. Det här är dom du söker och det är med glädje jag skriver en recension av Lundhags Guide BC.

    Passform och förväntad användning

    Vi tar det från början. Du står kanske inför att köpa ditt första par pjäxor eller så ska du byta från de du redan har, oavsett vilket blir utgångspunkten vad du ska ha de till. Jag själv använder mina på allt från korta dagsturer till långa dagar på skidorna eller flerdagarsturer i fjällen. Grundläggande blir därför för mig att de ska vara ett; bekväma att ha på under hela dagar och två; varma nog för att inte mina redan sönderfrusna fötter ska bli ännu värre. Innan jag köpte mina provade jag mig igenom samtliga pjäxor som fanns att tillgå på butikerna i Östersund, ingen satt så bra som jag ville och många hade en sak gemensamt, membran. Vi ska återkomma till det senare men utöver passformen var frånvaron av membran en av detaljerna som gjorde att jag till sist valde att beställa ett par Lundhags Guide BC. De satt perfekt på mina fötter och det var ingen tvekan om att de skulle få bli kvar, huruvuida det är samma sak för dig är svårt att sia om och mitt enda råd blir detta: Prova så många olika pjäxor du kan och jämför, vi siktar på att du ska kunna ha dom i många år framöver så lägg inte slantarna på något som bara är okej. Det ska kännas riktigt bra!

    Material

    Enklare pjäxor har ofta ett yttermaterialet av tyg eller någon typ av fuskläder, de blir därför billiga i både produktion och för dig att köpa men saknar tålighet mot slitage och väta. Det kommer vi inte runt och jag ser det som fakta. Är du bara ute nån gång ibland och vill ha ett par pjäxor för den där juldagsturen en gång per år i stugan, visst, då blir inte vare sig passform eller material lika relevanta. Vill du däremot ha hårt motstånd mot slitage och väta samtidigt som det går att laga eventuella skador är läder överlägset. Lundhags Guide BC är en skalpjäxa tillverkad i läder med själva skon tillverkad i cellgummi och med ett löstagbart innerfoder av ull. Det här är för mig en alldeles ypperlig konstruktion.

    Bokstäverna BC i namnet står för vilken bindning de passar, det finns ett par olika att välja på men idag är Rottefella BC det som är standard inom bindningar för turskidåkning. Tillförlitliga och välbeprövade under många år och ett säkert kort om du är osäker på vilket system du ska välja.

    Frånvaron av membran

    Att Lundhags valt att göra sin bästa pjäxa precis som sina kängor är otroligt bra, speciellt om du gillar att vara ute flera dagar i sträck och kanske även ligga ute i tält. Pjäxorna kommer nämligen oundvikligen bli blöta av svett och en pjäxa med membran för att göra dom vattentäta kan ta ett par dagar att torka ordentligt. Nu får du istället ett skal som inte kan dra åt sig speciellt mycket väta och som håller tätt om du smörjer det någon gång per säsong samtidigt som du kan ta ur innerfodret och torka det, antingen på ett element eller, som jag brukar göra vid flerdagarsturer, i botten av sovsäcken. Det här är helt suveränt!

    Slitage

    Den här pjäxan ligger i det övre prisspannet och det med rätta! Jag har åkt ca 100 mil i mina och det enda jag har behövt göra är att byta skosnören. Det tycker jag är otroligt bra! De ser fortfarande bra ut, har inga skador som påverkar funktionen och när den dagen kommer att fodret börjar vara för slitet köper jag helt enkelt en ny filtinnersko och byter ut den, något som uppenbart inte går att göra med en pjäxa utan lös innersko.

    Slutsats

    Edit: Jag har kvar mina pjäxor (2026) och använder dom då och då, även om jag idag har flera par jag varvar mellan. En viktig grej jag upptäckt efter att ha pratat med flera personer om passformen är att den är låg över vristen. Jag köpte ett par till Jenny i födelsedagspresent, de fick jag skicka tillbaka för de passade inte alls. Samma problem har jag hört vänner och bekanta uppleva. På mig passar de bra men det kan vara värt att ha i åtanke om du är ute efter ett par själv.

    Söker du en pjäxa för att kunna använda under många år framöver och den här passar din fot är det ingenting att fundera på. Om jag mot förmodan sliter ut mina eller skadar dom så att dom inte går att reparera på skomakeriet hos Lundhags i Järpen kommer jag utan att tveka köpa ett par nya. Det är nog det bästa betyget jag kan ge.

    + Skalkonstruktion.

    + Lätta att torka och möjlighet att köpa ytterligare innerfoder hos Lundhags.

    + Väldigt slittåliga.

    + Varma.

    – Förlåtande passform som efter research visat sig inte passat så många olika fötter.

  • Testat: Marmot never summer

    Testat: Marmot never summer

    Även om vintrarna bara verkar bli konstigare och konstigare så har de trots allt fortfarande en sak gemensamt. De är fortsatt kallare än vad det är om sommaren. Ska du tälta på vintern krävs därför lite rejälare doningar än vad som går att använda den övriga delen om året och då är en vintersovsäck en god investering.

    Först vill jag dock säga det här: Ska du bara prova på det här med att vintertälta eller ska du göra endast en tur men sen kanske aldrig mer? Köp i så fall inte en sovsäck. Antingen så hyr du en via exempelvis Outdoorbuddies eller så tar du två sovsäckar och stoppar i varandra. Det senare har jag gjort under många år och det har gått alldeles utmärkt innan jag till slut kände att det vore enkelt att ha en dedikerad sovsäck för ändamålet och till sist landade i Marmor Never summer, i mitt fall modellen med tillägget Long.

    Specifikationer:

    Vikt: 1845g long (1780g regular)

    Komfort: -12.5 (vad som anses vara komfort för kvinnor)

    Limit: -20.4 (vad som anses vara komfort för män)

    Extrem: -42.4 (vad som anses vara gränsen för att överleva)

    Jag spenderade en ansenlig tid på google innan valet föll på just Marmot Never summer. För mig var det då mest pang för pengarna men det var under premissen att jag hittade den till nedsatt pris. Idag är jag inte lika säker men oavsett så är jag mer än nöjd med sovsäcken och vad den levererade under sin första vinter hemma i jämtlandsfjällen.

    Första intrycket

    Jag tycker faktiskt att den är snygg. Jag gillar de skarpa färgerna och blir glad när jag packar upp den! För dig som gillar lite diskretare färger vill jag bara påminna om en säkerhetsdetalj som kan vara bra att ha i bakhuvudet. Vid ett eventuellt nödfall så kan det vara av allra högsta vikt att ha något i en färg som syns väl och ger en skarp kontrast mot omgivningen. Det spelar ingen roll om det är ett tält, en vindsäck, en skaljacka eller en sovsäck men med det i åtanke så gillar jag färgerna på säcken ännu mer. Utöver det så slås jag direkt av att den tar upp betydligt större plats än min tresäsongssäck men det är givetvis på grund av det faktum att den är mycket tjockare. Den puffar upp bra och är väldigt go att krypa ner i.

    Detaljer

    Istället för en fullång dragkedja längs ena sidan har Marmot valt att placera två kortare dragkedjor på båda sidor av säcken, något som för mig inte har någon större betydelse. Dragkedjorna upplever jag lätta att hantera även med vantar på och i fotänden går det öppna upp för att vidga rymden på sovsäcken, det blir alltså inte öppet utan snarare något tunnare isolation samtidigt som rymden ökar. Bra om du vill trycka ner en tröja i fotändan tillsamman med innerskorna från pjäxorna.

    Dunet är vattenavvisande vilket gör att det inte suger upp fukten på samma sätt som obehandlat dun, en uppskattad lösning då jag gärna väljer dun före syntet men inte vill riskera att dunet tappar förmågan att isolera efter första natten i sovsäcken.

    Sovsäcken har en ganska tjock och bra krage för att förhindra att varmluft läcker ut. Ska jag anmärka på något hade jag dock önskat att kragen gick att dra åt bättre för att minska värmeförlusterna ännu mer men det funkar trots allt bra. Huvan i sin tur går att dra åt och det är inga problem att få till det riktigt mysigt i sovsäcken.

    Användning

    Jag hann med flera vinterturer med sovsäcken under säsongen säsongen 22-23 och sov gott varenda natt. Dock ingen tur längre än 3 nätter i sträck så jag törs inte svara på hur den står sig på längre turer än så men jag har ingen anledning att tvivla på hur kapabel den är. Tvärtom så är jag mer än nöjd och trots snöstormar och hyfsat låga temperaturer sov jag gott och tryggt i min sovsäck. För mig som är ganska smal så är den nästan för rymlig och det skulle kunna vara ett problem då det blir mer luft att värma upp inuti sovsäcken men det är inget som jag upplevt vara ett problem. Jag ser fram emot att använda den snart igen och om väder och planer går i lås planeras en tur på fem nätter i vinter och då kommer den verkligen få bekänna färg!

    + Prisvärd (åtminstone då jag köpte den).

    + Bra med starka färger.

    + Helt okej vikt kontra pris

    – Saknar dragsko för att dra åt kragen ordentligt.

  • Testat: Bearskin Cordura jacket

    Testat: Bearskin Cordura jacket

    En bra jaktjacka kan ha många skepnader, allt utifrån vilka egenskaper du söker för att klara dina behov och din typ av jakt. För den rörlige jägaren handlar det ofta om ett par väsentliga saker där ventilering hamnar högst upp på min lista över viktiga egenskaper! Cordura jacket från Bearskin är framtagen för just detta, jag har nu testat den i över ett år på allt från tältturer till smygjakt hemma på jaktmarken och jag gillar den!

    Första intrycket

    Precis som de övriga kläderna från svenska jaktklädestillverkaren Bearskin så har jackan den sobra grågröna färgen som passar i de flesta förhållanden. Den är stilren i sitt uttryck, med god passform och det finns många finurliga detaljer med fickor, dubbla radiofickor samt den, för många, viktiga ryggfickan. Den ser helt enkelt genomtänkt ut!

    Material

    Jackan är helt sydd i, som namnet antyder, cordura som är en syntetfiber med god slittålighet kontra vikt. Det här visar sig efter lång tids användning då jackan fortfarande ser helt ny ut. Det är helt enkelt ett material som är väl lämpat för den typ av utrustning eller kläder som du kan tänka dig att använda utomhus i vått och torrt.

    Funktion

    Allt finns där av en anledning. Något som man kan sammanfatta hela Bearskins klädkollektion med då detaljer, fickors placering och skärning på plaggen är noggrant uträknade och där ingenting lämnats åt slumpen. Det känns redan när jag tar på jackan första gången och det har blivit än tydligare under användning. Jag vill ha plagg där jag kan stoppa undan de saker jag måste bära på mig utan att de hamnar i vägen för anlägg av bössa eller där fulla fickor begränsar rörligheten. Det tycker jag att de lyckats med. Jackan är även utrustad med en ryggficka, det är visserligen en ficka som jag själv inte riktigt ser det finurliga med men den finns där och jag har använt den till både macka och hundkoppel så nog har den kommit till användning. Jag antar att den fickan blir som en light-version av en ryggsäck eller en midjeväska och det fungerar.

    Användning

    För rörlig jakt är det här ett suveränt plagg för sensommar och tidig höst. Skjortknäppning i ärmsluten gör att du enkelt kan vika upp ärmarna om det är varmt eller du ska ta ur ett djur och tyget i cordura ger god ventilation samtidigt som det är slitstarkt och även går att vaxa för att skydda dig lite bättre vid blöt väderlek. Vet jag med mig att jag kommer gå mycket som vid höstarnas ripjakter, som hundförare eller för att smyga runt på jaktmarken hemma när temperaturen är en bit över nollan så tar jag den här jackan. Den är tillräckligt tyst för att smyga med, alla fickor ger god tillgång till de prylar jag behöver och den andas. Det finns tillfällen då en skaljacka med membran är nödvändig men för alla de tillfällen då vattentäthet inte är av vikt ska du ha en cordura jacket. Varför? Det är enkelt, åtminstone om du är som jag och inte gillar att bli blötare av svett än du hade blivit av en liten regnskur. Det tunna och snabbtorkande tyget gör även att du torkar snabbt vilket även det är en klar fördel.

    Huvan måste även den få lite uppmärksamhet! Jag gillar jackor med luva för även om jag inte har den på mig så skyddar den runt halsen och jag håller mig varmare. Problemet kan uppstå när luvan dras på och den inte är sådär genomtänkt som man önskar utan är stel, hindrar rörligheten och mer blir ett störningsmoment istället för att bara skydda dig mot vädret. Det här har de lyckats med och huvan följer huvudets rörelser bra samtidigt som den går att justera och har en förstärkt kant framtill vilket ger den styrsel. Bra genomfört!

    Slutsats

    För rörlig jakt är det här en suverän jacka och färgerna tillsammans med det stilrena intrycket gör att den passar lika bra till friluftsliv som jakt. Jag är visserligen själv svag för camo men i den här jackan kommer du inte sticka ut vare sig i skogen eller på hundpromenaden. Win-win!

    + Välventilerad

    + Genomtänkt och god funktion

    + Bra passform