Detta inlägg är ett betalt samarbete med Nordik Distribution
När våren vaknar till liv, isarna börjar släppa taget och fåglarna kvittrar till långt inpå kvällarna, då sitter vi där vid åar och vattendrag i sökandet efter arkitekten bakom de mest snillrika och välbyggda dammkonstruktionerna. Bävern.
Jaktåret passerar fort och jaktformerna avlöser varandra i en jämn takt under hösten och vintern innan ett, ibland efterlängtat, uppehåll tar vid och fokus skiftar till solbrända kinder och rödingpimpel. Innan man vet ordet av har dock isarna släppt från land och det går att se spår efter bävrarnas sök efter föda i strandkanterna. Det är nu jakten på bävern börjar.
Jag som jagar i västra Jämtland är förpassad till att utöva jakten efter vår största gnagare under just de här sista härliga vårveckorna i slutet av april och början av maj. Innan dess är vintern oftast i full gång fortfarande och tjusningen med att sitta på bäverpass har inte riktigt hunnit infinna sig men när det äntligen är dags så är det med spänning ryggsäcken packas med kaffepanna och torrkött för de där mysiga kvällspassen vid bäverån.

Bävern är precis som så många andra djur mest aktiv på natten och jag har haft störst tur just på kvällarna, något som visserligen kan ha samband med min morgontrötthet men jag tycker att det är så härligt att äntligen ha de där ljusa kvällarna igen så kvällsjakten är min absoluta favorit. Du kan med fördel rekognoscera platserna du tänkt jaga i förväg och kom ihåg att ha koll på klockslagen. Bävern är ett vanedjur och det är inte alls ovanligt att se dem simma ut ur hyddan nästan på minuten samma tid som föregående dagar. Innan jag först började med den här njutningsfulla jaktformen så läste jag på, tittade på filmer och försökte lära mig så mycket jag bara kunde om jakten bara för att till sist inse att kunskapen tillgodogör men sig bäst ute i skogen. Inte hemma vid datorn. Förutsättningarna skiljer sig alltid från plats till plats och det som funkar på den lilla ån ringlande genom skogen behöver nödvändigtvis inte stämma för den större ån som kommer ned från fjället. Det som däremot är gemensamt är att de befinner sig i vatten och går upp på land för att hitta mat. Det är givetvis att föredra skott när bävern är på land men ibland kanske det inte är möjligt eller så är det helt enkelt så att jakten bedrivs mer från ett markägarperspektiv än jaktperspektiv. Oavsett anledning så gäller det att vara förberedd och det är ingen dum ide att se till att du är redo för att bärga en bäver ur vattnet. För tro mig, det är inte jättelockande att slita av sig kläderna för att hoppa ner i en å där du i princip får skjuta isflak åt sidan för att simma fram till den nyss skjutna bävern. Det finns helt enkelt smartare sätt att tackla det på.

Det bästa tipset är att lokalisera aktiva matplatser. Ofta går det att hitta igen dem på de vita snitten av nyfällda björkar och är det en matplats som är i bruk så kan du med fördel placera dig med uppsikt över just den biten av land. Har du tur så kommer bävern dit under ditt pass och du kan hämta bävern utan att behöva doppa tårna i det iskalla vattnet.
Finns det inte möjlighet att hitta en sån plats eller att tillfället gör att du helt enkelt tar ett skott i vatten så är ett kastspö en enkel sak att ha med sig. Med ett välriktat kast och ett drag med en stor trekrok så kan du dra in bävern mot land för att sedan enkelt plocka upp den ur vattnet. Det klår ett iskallt dopp vilken dag som helst!
Är ån grund så kan även ett par vadarbyxor vara guld värt att ha med i bilen, på vissa platser så kan en uppdämd å göra att det blir sankmark stora sträckor runt om ån och även här kommer vadarbyxor till stor nytta!
När du nu har gjort förberedelserna och ska ut så är det en sista sak du måste ta hänsyn till. Vinden. Precis som under vilken annan jakt som helst så spelar vinden en avgörande roll för om du ska lyckas eller inte. Ett felplacerat pass och du kommer höra bävern slå sitt varningsslag med svansen innan du ens fått syn på den och då är det ofta bara att packa ihop eller, om möjligt, byta pass. Huruvida det är nödvändigt att smyga råder det mig veterligen delade meningar om men enligt min erfarenhet är det ingen nackdel att vara tyst. Att under knakande och klafsande ta sig ner till en å där det redan är bävrar är ute och söker föda kan även det leda till att de blir skrämda och inte återkommer till den platsen mer under den fortsatta kvällen.
Väl på plats är det bara att slå sig ner, lyssna till fågelkvittret och vänta för att, förhoppningsvis, upptäcka den karakteristiska ”plogen” i vattnet som avslöjar en simmande bäver.
Bra saker att ha med på bäverjakten:
- Handkikare. Beroende på hur marken ser ut så är det mer eller mindre nödvändigt men det skadar aldrig att ha möjlighet att upptäcka dem på lite längre håll. Jag använder den HÄR.
- Pannlampa. Den borde alltid ligga i topplocket på ryggsäcken för att finnas till hands om du behöver leta reda på en skjuten bäver eller bara hitta din väg tillbaka till bilen efter avslutat pass. Jag använder den HÄR.
- Skjutstöd. I många fall finns det ofta god möjligheter till jägarmässiga stöd under bäverjakten men ibland uppstår det tillfällen då det är svårt att ta ett säkert skott utan. Jag använder mig av ett väldigt flexibelt och lättpackat skjutstöd som jag har ihopvikt i benfickan på byxorna när jag inte använder det. Det hittar du HÄR.